En solig dag i slutet av augusti under församlingens böne- och fastedagar, satt jag på en bänk på den vackra och roingivande Strömsholmen. Bänken står alldeles intill den röda gångbron så att man snett till höger ser bygget av högskolans nya campus. Medan jag bad sökte jag samtidigt i mobilens bibelapp på ord som ”söka”, ”stad” och ”bästa”. Resultatet gav:
Och sök den stads bästa dit jag har fört er i fångenskap och be för den till Herren. När det går väl för den, går det också väl för er (Jer. 29:7), Ingen ska söka sitt eget bästa, utan den andres (1 Kor. 10:24) och Här har vi ingen stad som består, men vi söker den stad som ska komma (Heb. 13:14).
Några tankar utifrån dessa bibelställen: De tycks balansera varandra med uppmaningen att leva i nuet utan att gnälla eller fly verkligheten (Jeremia) och samtidigt att leva med hopp om himmeln. (Hebreerbrevet). Det första blir en uppmaning att göra sitt bästa för sin samtid och bedja för alla människor liksom att ha en hög arbetsetik, vara punktlig, ärlig och generös och utföra tjänst och arbete efter bästa förmåga! Ingen ska söka sitt eget bästa, utan den andres; inte isolera sig från stadens puls och liv utan var ”salt och ljus” och påverka genom närvaro!
Men låt oss inte missa att Jesus grundade ett nytt, ännu osynligt, rike och att bara det riket är evigt. Det är skönt när det går väl för oss på jorden, men allt skapat har också ett slut och en förmåga att svika den som stöder sig på det. Nu har han [Gud] lovat och sagt: Än en gång ska jag skaka inte bara jorden utan också himlen. …det som skakas ska försvinna, eftersom det är skapat, för att det som inte kan skakas [dvs., Guds rike] ska bestå (Heb. 12:26-27).
Medborgarskap i Guds rike är Guds gåva till alla som tar emot Jesus. Det skapar tacksamhet i nuet, hopp inför framtiden och motivation söka Guds rike först (Matt. 6:33) liksom andras bästa. När vi nu får ett rike [en ”himmelsk stad”] som inte kan skakas, låt oss då vara tacksamma. På så sätt ska vi tjäna och behaga Gud med vördnad och fruktan, för vår Gud är en förtärande eld (Heb.12:28-29).
Konklusionen på mina tankar: Vi är del av Eskilstuna och av Guds rike. Bed och jobba för Eskilstunas bästa! Ditt bidrag gör skillnad. Men låt allt du gör påverkas av att du, utan egen förtjänst, blivit medborgare i Gudsriket, i den enda ”stad” som består för evigt. Tack vare ett medborgarskap som ges av nåd och tas emot i tro, finns det hopp för alla människor.
