”Att älska Jesus är det viktigaste man ska göra, och gör man det så följer också en kallelse.” Så skriver Torbjörn Holm, mångårig församlingsledare, längre fram i detta månadsblad. Jag håller med. Första prioritet är att ta emot Guds kärlek och älska Honom tillbaka. Ur den kärleksrelationen föds både vilja, kraft och idéer hur man kan tjäna Gud och sina medmänniskor. Den tjänsten är inget Gud vill att vi ska utföra godtyckligt eller av egen kraft. Istället får den Jesustroende ta emot Guds Ande, som både utrustar och leder oss att bygga upp andra och ge dem kärlek.
Så här står det i 1:a Korintierbrevet: Hos var och en visar sig Anden så att det blir till nytta… Men i allt detta verkar en och samme Ande, som fördelar sina gåvor åt var och en som han vill (12:7 + 11). Hur ska det då vara, bröder (dvs. bröder och systrar)? Jo, när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, en undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse (14:26).
Visst blir bilden rätt tydlig? Precis som var och en som tror på Jesus blir frälst, så får var och en som tror en tjänst att utföra liksom den nödvändiga kraften. Allt detta genom den Helige Ande som Gud utlovade att utgjuta (ösa) över alla människor, söner och döttrar, gamla och unga, tjänare och tjänarinnor (Joel 2:28-29). Eftersom detta utan tvivel är Guds vilja för varje människa, måste församlingen vara en plats där allas gåvor upptäcks, uppmuntras, används och finslipas, till fördel för alla. Det är precis det som sker, när vi närmar oss Gud, varandra och våra medmänniskor.
I oktober månadsblad presenteras både erfarna församlingsledare och unga teamare, i förhoppningen om att alla som läser ska känna sig både uppmuntrande och utmanade att älska Gud och upptäcka glädjen i att använda sin tid och sina gudagivna förmågor till att tjäna församlingen och sina medmänniskor.
